fbpx

Många talar om vikten av ökat engagemang inom lärande – men hur uppnår vi det i praktiken?

Published March 2nd 2021.

Mycket talar för att utbildningssfären har mycket att vinna på att fokusera på engagemang. Vi vet att om vi strävar efter att se till att öka engagemang (eng. engagement) genom att leverera utbildningar av hög kvalitet så kommer individen att bli mer effektiv, prestera bättre och känna glädje och inspiration genom sitt eget lärande. Men hur mäter vi det och genomför förbättringar i praktiken?

Kanske är det så att vi har fått allt om bakfoten och detta kan bero på att vi hela tiden använder oss av mätvärden som är svåra att jämföra men också att vi använder olika definitioner av engagemang. Det är viktigt att vi först försöker förstå vad det innebär att mäta engagemang och vad mätvärdena faktiskt betyder, innan vi börjar mäta.

Att engagera sig är att ha en relation till någonting. Engagemang drivs av sociala värden och tillit. Det är inte en fråga om tekniken i sig utan istället ett resultat av att ha en relation till någon/någonting och få något värdefullt tillbaka.

  • Varför kämpar vi så mycket med att definiera och vikta engagemang?
  • Varför ser utbildningssektorn engagemang som någon form av universallösning för lärande?
  • Vad är det vi tittar på?

Inom vår bransch hör vi människor prata om “engagemang” på två olika sätt, med olika definitioner:

  • Engagemang med innehåll (dvs. hur vi kommer åt det och hur vi återvänder till det)
  • Engagemang med system (hur vi kommer åt, hur vi återvänder, hur vi använder funktionaliteten)

Båda mäter handlandet eller med andra ord resultatet av engagemanget. Men definierar de verkligen engagemanget? Och förklarar de på något sätt vad som driver det beteende som får människorna att återvända till lärplattformen eller ta sig igenom ett innehåll till?

Svaret på detta är enkelt uttryckt nej.

Vi mäter resultatet utan att först förstå vilka handlingar som ger upphov till det. Vi tittar på olika mätetal utan att vara överens om hur de ska se ut eller hur de skall definieras. Inte heller kan vi säga vad som är bra eller dåligt eftersom vi jämför äpplen och päron.

Vissa tittar på användandet av kurser, andra tittar på innehåll, några tittar på olika typer av aktiviteter. Vissa definierar mätetal kring återkommande användare och aktiveringsnivåer. Vissa tittar på hur man kan applicera mätetal från sociala medier medan andra mäter utifrån ett marknadsföringsperspektiv.

Vi är så fokuserade på mätandet i sig, utan att tänka på vad det är vi försöker åstadkomma och hur det påverkar vad vi mäter.

För att vi ska få någon verklig nytta så räcker det inte att bara att mäta klick eller aktivitetsnivåer. Vi måste i grunden förstå varför engagemang uppstår och använda oss av detta. Annars är allt vi gör en mätning av något som vi inte riktigt kan påverka. Vissa skulle till och med kunna påstå att det vi mäter bara är tillfälligheter.

Människor interagerar med människor – inte med teknik. Hur skall vi då förstå vad som skapar engagerade användare på vår lärplattform?

Innan vi kan bestämma hur vi ska mäta engagemang måste vi definiera vad engagemang är och vad som framkallar det. Det handlar med andra ord om hur vi skapar engagemang och hur det påverkar individens beteende.

Utmaningen med mätande av tillgänglighet eller hur många användare som är återvändande till vår lärplattform är att vi enbart skrapar på ytan. Idag tittar vi ofta på beskrivande information om ett innehåll, vilken typ det handlar om, vilket ämne, längd osv.

Vi glömmer den viktigaste faktorn: Kommer någon använda innehållet eller inte eller mer specifikt, hur ser relationen till den som har skapat innehållet eller den som rekommenderat innehållet ut?

Att vi glömmer detta kan bero på att personen i fråga ofta helt enkelt inte har någon relation med den som skapat innehållet och att vi därför inte är intresserade av att se hur detta påverkar.

Men om vi tar ett steg tillbaka och tänker på det här en stund: Till vem eller vart vänder du dig för att lära dig något nytt eller för att lösa ett problem? Sannolikt kommer det vara till någon du litar på eller till någon du blivit rekommenderad att kontakta (och då troligen av någon eller några som du litar på). Eller så är det ett innehåll som är skapat av någon du litar på eller som någon du litar på har rekommenderat. Vi når ut till och använder innehåll som är skapat av människor vi litar på eller som vårt nätverk och våra relationer litar på.

Vi väljer innehåll utifrån sociala relationer och tidigare uppfattningar om den som skapat innehållet eller den som rekommenderat det. Om jag t. ex. vill lära mig mer om snickeri så vänder jag mig till min pappa, en person med många års erfarenhet inom snickeri. Hans kunskaper gör honom till någon jag kan lita på och dra nytta av. På liknande sätt vänder jag mig till personer på gymmet om jag vill lära mig mer om tekniker inom klättring, jag frågar om någon kan rekommendera innehåll eller personer som jag kan prata med. Jag litar på dessa personer och ser att de är bättre än jag är, därför kan jag också lita på det innehåll som de föreslår.

Om vi verkligen vill förstå hur vi blir engagerade och lär oss någonting, så måste vi titta under ytan och förstå personens relation till den som skapat eller rekommenderat innehållet.

Vad innebär då detta för de system vi använder?

Om nu engagemang är något vi skapar, något som är socialt drivet och förmedlas genom våra relationer till andra människor. Vad betyder det för Learning- and developmentavdelningen och för våra val när vi skapar kurser och anpassar användarupplevelsen i våra lärplattformar?

Några punkter att tänka på:

1.       Ifrågasätt de smarta algoritmerna som rekommenderar innehåll (AI). Baseras rekommendationer bara på mätetal från antal träffar? Baseras det på ytliga beskrivningar? Kommer då användarna att våga lita på dem? Kommer användarna någonsin få rekommendationer som liknar de som de skulle fått från andra människor i sitt nätverk? AI:n behöver ta mer hänsyn till sociala mätvärden än den gör idag om den någonsin skall kunna efterlikna de rekommendationer som man får från en vän eller annan person man litar på.

2.       Vi skulle behöva ha möjlighet att rekommendera innehåll från vårt nätverk och inte bara samla kurser från höger och vänster. Människor behöver kunna ha någon form av relation till den som skapat innehållet och kunna lita på den personen. Vi måste stifta bekantskap med experterna och känna att vi har en relation till dem.

3.       Släpp kontrollen över innehållet. Användaren behöver ha tillgång till och skapa en relation till ämnesexperten, inte med kursproducenterna. Learning- and developmentavdelningens roll är att underlätta relation med experterna, inte att komma i vägen för den.

Vad kan vi då göra för att öka engagemanget?

  • Förstå de olika relationerna som människor har till varandra
  • Minska avståndet mellan ämnesexperten och användaren
  • Uppmuntra till dialog och sociala uttryck
  • Ge människor förmåga och möjlighet att uttrycka sig på egen hand och bygga relationer
  • Släpp taget!

 Denna text är en svensk översättning av “Learning has an engagement problem” skriven av David Westwood på Fuse Universal. Minerva är återförsäljare och partner till Fuse Universal i Sverige. För mer information om hur vi kan hjälpa er med era utmaningar, kontakta oss här.